I tidigare inlägg om Mystiska Delfi kan du läsa om vårt magiska möte med Kostas och om att han talade om för oss att det finns en grotta högt uppe i bergen där oraklen satt innan de flyttades ner till Apollos tempel i Delfi. Kostas berättade för oss, för några år sedan, om denna spännande plats och han sa att vi skulle besöka grottan vid höstdagjämningen för då är en energiportal (stargate) öppen mot Sirius. Nu två år senare befann vi oss i Delfi vid höstdagjämningen. Vi är jag och Sofia, min fina vän som bor i Aten sen många år, vi var även tillsammans med våra kursdeltagare tre härliga tjejer; Annki, Nina och Camilla.
Vi tog bussen upp till Delfi på söndagen. Det är några timmars resa från Aten och det är så vackert att resa upp mot Mount Parnassos där Delfi ligger. Vi var framme vid lunchtid och fick en lunch med härlig utsikt ner mot Medelhavet.
Efter det var vi i Kostas affär och hälsade på. Jag träffade Zoe och Vassilis där, en astrolog och en healer och jag blev ståendes och pratade med dessa spännande människor! De andra gick till hotellet och jag kom dit lite senare. Vi hängde vid poolen en stund, sen bestämde vi att vi skulle träffas för meditation på mitt och Sofias rum lite senare.
De andra kom till vårt rum och slog sig ner. Vi fokuserade på andningen, då öppnades dörren och känslan var stark av att ”något” kom in i rummet. Vi log och sa att det var någon som ville vara med på meditationen. Jag satte på musiken vi skulle meditera till och den lät helt annorlunda! Den lät falsk och som att den skar sig totalt, så märkligt! Det lät så illa så jag fick byta musik mitt i meditationen. När jag tittade upp i rummet så var det som att det stod några varelser runt deltagarna och jag förundrades över att varelserna hade så stora huvuden. Det var inte människor, men de var människolika. Jag såg hur de visade mig att det var som att deltagarnas kroppar och även min, hade som en ihålig gång genom kroppen, från hjässan till fötterna. Jag såg att varelserna healade och läkte detta så alla blev hela igen. Det var en vacker meditation.
Efter meditationen gick de andra ut och åt och jag satt och tittade på utsikten, jag ville samla ihop mig själv inför morgondagen, då vi skulle till grottan Corycian Cave.
Tidig morgon gick vi upp och åt frukost och efter det kom våran chaufför Yannis Appollonos (underbart namn när man kommer från Delfi för där ligger ju Apollos tempel).
Yannis packade in oss alla i bilen och vi körde mot Arachova, den lilla fjällbyn och sen vidare upp mot Mount Parnassoss. Det är så oerhört vackert uppe i bergen. Mount Parnassos är snöklätt på vintern och grekernas skidort. Naturen ser ut som i Sverige med grusvägar, granar och lövträd.
Efter en stund i bilen stannade chauffören på en liten avfart längs med vägen och det var dags att gå ur bilen.
Vi möttes upp av vår guide Lucas, en kille i 30-årsåldern. Han är spirituell guide och berättade för oss om myterna och det spirituella om Corycian Cave. Corycian Cave är förknippat med nymferna och Pan. En nymf var en kvinna som var översinnlig, med en Gud som pappa eller mamma och en människa som mamma eller pappa, en halvgudinna med ett välutvecklat högre medvetande. I grottan bodde överstepräster och översteprästinnor (oraklen) och människor vallfärdade till Corycian för att få förutsägelser. Det var mäktiga män som kom till oraklen, kungar, militärer och andra vandrade upp för bergen till grottan, de hade med sig stora skatter. Oraklen i Delfi satt i 1200 år och förutspådde framtiden! Det var dåtidens sierskor och medium helt enkelt.
Nåväl, vi började vandra uppför berget tillsammans med vår guide. Det var så behaglig temperatur, runt 20 grader och luften var härlig att andas efter att ha varit i 30 graders värme i flera veckor. Vi hörde klockor och mötte strax efter en fåraherde och ett helt gäng med stenbockar på sluttningarna. Vi gick och njöt av en magnifik utsikt medan Lucas berättade för oss om mystik, mytologi, spådomar och annat som var så spännande att lyssna på.
Efter 45 minuters promenad kom vi fram till grottan. I grottöppningen står en sten och på den stenen är inristat att Parnassos, son av…, från…bodde här. Arkeologer har bedömt den stenen och skriften till att vara 2500 år gammal!! Så häftigt!
Sakta gick vi in i grottan! Den är så mäktig 60 meter bred, 40 meter djup och 12 meter hög! När vi kom in luktade det rökelse och det låg färska blommor utspridda på olika platser och vi förstod att några besökt grottan kvällen innan för att ha ritual i höstdagjämningen. Det kändes lite kyligt och fuktigt inne i grottan. Grottöppningen är stor så vi kunde se bra även om grottan var lite förföljd i dunkel. När man tittade på bergsväggarna så var det som att mängder av väsen bor i grottan. Jag kände mig bevakad i varje steg jag tog och energierna är så höga så vi var alldeles yra. Vi strövade runt inne i grottan och tittade på allt som fanns där inne i den mystiska stämningen. Vi gick i tystnad som att vörda de väsen och de energier som är kvar på plats. Det är bland annat två stenar som ser ut som två vargar som vaktar grottan, det sägs att de vakar över ytterligare en del inne i grottan, men den kommer inte öppnas förrän mänskligheten är mogen för det.
Vi strövade runt, i tystnad länge väl. Sen ställde jag mig mitt i grottan vid eldstaden och jag började sjunga, jag satte även på musiken även på min portabla högtalare. Ljudet fyllde varje millimeter av grottan och det ekade vilket gjorde att musiken fyllde varende millimeter i grottan. Låten jag satte på var: Aad Guray Nameh av Deva Premal. Alla stannade upp precis där de stod och det skapades en så oerhört magisk stämning i grottan. Någon satte sig ner för meditation och jag sjöng!
Just då i den stunden kände jag att något verkligen förändrades inom mig. Jag kan inte säga vad utan att. Det var som att jag blev ett med hela Universum och att sången vibrerade så helande och läkande.
Efter sången bröt vi upp och lämnade grottan. Alla var djupt rörda av den mäktigaste plats vi just besökt. Vi gick neråt för att möta vår chaufför. Vi njöt av stunden och vi var väldigt känslomässigt berörda på alla plan!
Vi åkte tillbaks till Delfi och för att säga hejdå till Kostas! Det är alltid så sorgligt att säga hejdå till alla i mitt grekiska liv. Även att jag vet att jag kommer tillbaks så är det sentimentalt och lite sorgligt, jag önskar av hela mitt hjärta att jag snart är tillbaks.
Nåväl, efter lunchen så fortsatte vi fyra timmar i bil upp till Meteora, det får jag skriva om på din blogg.
I alla fall så dagen efter jag kom till Meteora så injuknade jag snabbt i hög feber och blev sängliggandes. Jag har inte varit så sjuk på kanske 15 år. Plötsligt fick jag ligga nerbäddad på hotellet och Sofia fick åka upp på Meteora utan mig. Jag var väldigt sjuk i 6 timmar sen försvann sjukdomskänslan. Det som är väldigt intressant är att jag var sjuk i sex timmar och den natten blev min man sjuk fast han var hemma i Sverige!! Min känsla är att det handlar om energier som vi inte är vana vid, energier som rusade in och fyllde varje cell i min kropp och som krockade med mina gamla energier! Jag och min man lever i samma själsliga energifält så att även hans energier påverkades fast han var kvar hemma i Sverige. Jag hittar ingen annan förklaring.
Mitt hjärta är kvar i grottan i Delfi och jag har, i meditation, lätt för att komma tillbaks dit. För när jag lämnade Delfi den dagen så kände jag att jag släppte taget om mycket och att det även kom in mycket nytt. Så transformation skedde uppe i bergen. När vi lämnade Delfi den dagen så var det med stor saknad och jag längtar efter att återvända!
Delfi är magiskt, mystiskt och oerhört vacker!
Ljus och kärlek, Helena-Magdalena